Masterchef Australia

Hej! Jag såg förut att Masterchef Australia har börjat igen. Eftersom det hade gått några episoder på TLC så kollade jag från början på datorn istället, och såfort jag började titta insåg jag varför jag tycker programmet är så förjävligt bra. 
 
När man säger Masterchef så brukar man oftast tänka på MasterChef USA, och det var de första jag började med. Men ärligt talat, Australia är tusen gånger bättre.
 
Varför? I tell yah. Detta är min personliga åsikt!!!
 
- USA är enbart en tävling. Alla spelar var för sig och det är bara vinnarskallar hela bunten.
- De alla snackar skit om varandra även om det inte ger dem någon fördel? Varför säga att den ena inte kan laga när ni båda kom med i tävlingen? Jag förstår inte. Det är så osmakligt och samtidigt så sänds det över hela världen. 
- Allt är så scriptat. Säkert Australianska versionen också, men ärligt talat så gör dem vad som helst för att de ska bli spännande. Jag ska ge ett exempel!!
 
- En person har lagat en superfin rätt. Den ser bra ut och smakar bra. Två av domarna säger att den smakar bra osv, MEN den sista måste alltid lägga en onödig kommentar så personen ska känna sig lika osäker. "It's good... but is it good enough?" MEN HALLÅ?? Om du gillade rätten så borde personen få credit för den!? 
 
- Väldigt många (inte ALLA) har ett riktigt jälva stort ego. De tror att de är bäst och förstår nog inte ordet ödmjukhet. Går det bra för någon annan så är det bara fuck you, du kan inte laga mat. Jag fattar inte? Ni alla gillar mat, varför kan ni inte vara glada för andras skull även om det är en tävling? 
 
Varför föredrar jag Masterchef Australia?
Kolla på dess gullingar. Älskar dem de är så mysiga. <33333333
 
- Mat för dem handlar om gemenskap och kärlek. De älskar mat. 
- Deltagarna spelar schysst! De applåderar genuint åt varandra och blir faktiskt glada för varandras skull. 
- Domarna är ärliga utan att överdriva och de kan se deltagarnas drömmar. Det är så mycket mer personligt. Jag satt nyss och klappade händerna och log för en tjej gick vidare, bara för att de lät henne berätta sin story. 
 
Jag ville verkligen få ut mig detta eftersom jag bara har klagat av mig till min mamma angående detta, haha. Aja, godnatt!!! 

Zankyou no terror - review

Hej! Jag har gått och blivit förkyld så har inte direkt fotat min vardag, så istället tänkte jag att jag kunde dela med mig om en anime som jag tycker alla anime-intresserade personer BÖR kolla. Den animen heter
Zankyou no Terror.
 
 
Låt oss börja med handlingen(tagen från en hemsida):
In an alternate version of the present, Tokyo has been decimated by a shocking terrorist attack, and the only hint to the identity of the culprit is a bizarre video uploaded to the internet. The police, baffled by this cryptic clue, are powerless to stop the paranoia spreading across the population.

While the world searches for a criminal mastermind to blame for this tragedy, two mysterious children—children who shouldn't even exist—masterfully carry out their heinous plan. Cursed to walk through this world with the names Nine and Twelve, the two combine to form "Sphinx," a clandestine entity determine to wake the people from their slumber—and pull the trigger on this world.

Karaktärer:
 
 Lisa Mishima
 
Lisa är mobbad i skolan, extremt. Hon har en psycho mamma som har väldigt svårt att vara ensam, sen vet man inte så mycket mer om henne. Jag ska inte säga så mycket mer, för annars skulle jag spoila.

Jag kan dock meddela att ni kommer tycka om henne. Jag gör i alla fall det, även om jag har väldigt svårt för karaktärer som är mesiga och klumpiga. de är oftast ivägen och gör ingen nytta för karaktärerna eller animen i sig själv, men Lisa ger lite extra spänning i det hela.
 
Touji Hisami(hans fejknamn) han går egentligen efter siffran Twelve.
 
Twelve jobbar bredvid Nine och behandlar honom som en storebror. Han livar upp animen med sin spraddlade personlighet, samtidigt som han är väldigt psykopatisk i sitt... sätt? Det är väldigt svårt att förklara, men han har två sidor av sig. Älskar karaktärer som är lite vrickade om man säger så?
 
Nine
 
Nine är som alla andra kallhjärtade osociala anime karaktärer. Men man finner tycke för honom såklart. Han är som sagt väldigt kall av sig och vill inte att någon ska störa deras arbete, men han tar allting med väldigt mycket ro. Det är det som får mig att gilla honom och Twelve så mycket. Oavsett vad som händer i deras plan så är de lugna och vet precis hur de ska hantera det.
 
 
Jag hade inga som helst förväntningar på den här animen. Jag hade bara hört från en youtuber att den skulle vara lovande, och jävlar vad han hade rätt. Detta kan vara årets anime. Jo, Attack on Titans är jävligt bra, men Zankyou no terror har något speciellt. Ingenting i den här serien lämnas till det uppenbara, det finns alltid frågor besvarars försiktigt i varje episode, men inte helt. Den håller dig på spänd hela tiden. Varje episode är en ny letråd till varför de gör som de gör, plus att du lär dig saker på vägen. Lisa håller saker fräscht genom att sätta saker i andra perspektiv än bara Nine och Twelves.
 
Jag har bara sett 7 episoder än så länge eftersom showen är fortfarande är i rullning, och att vänta en vecka mellan varje ÄR SÅ PLÅGSAMT! Så ja, det är den absolut bästa animen so far jag har sett, så om inte det får er att vilja kolla så vet jag inte vad. Hejdå!!